Interpellationer

Har utbildningsförvaltningen tillräckliga verktyg för att upptäcka glädjebetyg?

I Skolverkets databas tog jag för läsåret 2018/2019 (det senaste jag kunde få fram) fram statistiken för ”Relationen mellan nationella prov och terminsbetyg årskurs 6
engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk”.

I denna kan man utläsa att det finns några skolenheter som sticker ut anmärkningsvärt mycket i vissa ämnen. Vilket är en uppfattning som också delas av förvaltningen som tittar närmare på några enheter – även sett över tid. Det sker inom ramen för huvudmannens uppföljningsansvar:

”Huvudmannen bör följa upp betyg och nationella provbetyg på skolenheterna inom huvudmannens organisation. Då blir det möjligt vid behov att sätta in insatser som skapar förutsättningar för mer rättvisande och likvärdiga betyg. Huvudmannen har ett övergripande ansvar för att säkerställa att rektorn har förutsättningar att fördjupa analysen inom den egna skolenheten. Analysen möjliggör att följa upp och analysera betygen inom och mellan ämnen och elevgrupper.”

Botkyrkas kommunala skolor ligger också högre än rikssnittet när det gäller alla fyra ämnena och gör det intressant att titta närmare på varför. Det finns förstås även fristående skolor som sticker ut i enskilda ämnen men där är ju våra insyns- och påverkansmöjligheter begränsade.

Förvaltningen har tidigare haft ansatser till att följa upp diskrepanser på annan nivå än att föra en dialog med skolenheternas rektorer men till exempel är projektet vänskola nedlagt.

I år är tydligen ambitionen att påbörja ”ämnesnätverk” som förstelärare ska vara med att ansvara för. Syftet är att säkerställa likvärdighet i bedömningen mellan skolorna i kommunen.

Från Stockholms Stad vet vi att skolor i exempelvis Tensta tidigare befanns sätta ”snällare” betyg. I Stockholm finns idag möjligheten att i IT-miljön mäta resultat på nationella prov jämfört med terminsbetyg på individbasis, detta går idag inte att göra i Botkyrka. Vi gör heller inte några stickprov på elevnivå och anledningen till det är oklart.

Vi behöver bli bättre på att säkerställa betygsättningen framöver om vi ska lyckas uppfylla vårt huvudmannaansvar. Bara förekomsten av rykten om att det är enklare att få godkänt i en skola i våra särskilt utsatta områden jämfört med exempelvis i Tullinge är tillräckligt för att vi ska kunna avfärda dem.

Vidare finns det ofta bakomliggande förklaringar kring varför det kan skilja sig åt mellan provresultat och terminsbetyg. Som att en skola sätter in extra insatser som gett bättre resultat i exempelvis matematik – efter att en årskurs fått dåliga resultat på det nationella provet.

Jag vet att förvaltningen sätter sin tilltro till att den nya planen för det systematiska kvalitetsarbetet ska kunna fånga in detta men jag fruktar att det inte räcker.

Mina frågor till utbildningsnämndens ordförande:

1. Anser du det bekymmersamt att vissa enheter sticker ut ”anmärkningsvärt mycket” (förvaltningens ord) när man jämför provresultat och terminsbetyg?

2. Håller du med om slutsatsen i att vi idag inte har tillräckliga verktyg för att verkligen upptäcka om det sätts glädjebetyg på enskilda enheter eller i enskilda klasser?

3. Vad avser du vidta för åtgärder för att kunna säkerställa likvärdigheten i betygsättningen framöver?

4. Är du villig att titta på nya tekniska lösningar, likt Stockholms Stad, för att ge förvaltningen bättre verktyg att mäta och säkerställa likvärdighet i bedömningen mellan skolorna i k

Willy Viitala (M)