Kvalitetssäkra fritidsgårdarna

Många ungdomar väljer att tillbringa en stor del av sin fritid tillsammans med andra på en fritidsgård. Vi anser det viktigt att fritidsgårdar finns nära våra ungdomar och har öppettider som anpassas till behoven.

Vi vill att fritidsgårdarna, där behoven finns, är öppna under sommarlovet. Fritidsgårdarna måste utformas så att de är lika attraktiva för både flickor och pojkar. De ska självklart också vara anpassade och tillgängliga för barn- och ungdomar med funktionshinder. 

Våra fritidsgårdar drivs av antingen kommunen, föreningslivet eller studieförbunden. Personalen skall ha frihet att utforma verksamheten och skapa olika projekt inom olika områden, exempelvis läxhjälp, lära sig att söka praktikplats samt knyta kontakter med näringslivet och att delta i olika arrangemang som hålls kring detta.

Alla fritidsgårdar ska aktivt informera om narkotikans, tobakens och alkoholens beroendeframkallande skaderisker. Det är självklart att alla fritidsgårdar, oavsett vem som driver dem, ska ha en nolltolerans mot droger och brott och tillämpa samma regler som gäller i kommunens alla skolor.

Det är viktigt att personalen aktivt arbetar med att förändra dåliga attityder och fördomar gentemot exempelvis invandrare och flickor. De ska uppmuntra till jämställdhet mellan könen.

Vi är tveksamma till könsuppdelning – det är inte acceptabelt att tjejer ”tilldelas” ett fåtal tjejkvällar medan killar dominerar alla andra dagar. Vi bör eftersträva att alla ungdomar ska ha ett jämlikt tillträde till fritidsgårdarna – oavsett kön.

Det behöver undersökas närmare om det är p.g.a. att killarna beter sig illa – och att det därmed är av attitydskäl som flickorna inte vågar eller vill gå till fritidsgårdarna. Befinns så vara fallet bör de populäraste kvällarna under begränsad tid och som en markering (som exempelvis fredag-lördag och lovkvällar) vikas åt enbart flickor.

Det är under alla omständigheter inte förenligt med ett jämställt samhälle att ha typ ”en tisdagskväll för flickor” och sedan, i praktiken, ha alla andra kvällar för pojkar. Om en uppdelning (under begränsad tid) görs så ska det finnas särskilda skäl och då bör normalfallet vara likadelning.

Inredning och utbudet på fritidsgårdarna skall överensstämma med båda könens uttryckta intressen och önskemål.

Vi bör inte heller blanda alltför unga personer med äldre ungdomar, verksamheten bör därför delas upp efter lämpliga åldersintervaller, exempelvis:

  1. a) eftermiddagsverksamhet upp till 12 år
  2. b) fritidsgård 12-15 år
  3. c) fritidsgård 15-18 år

Ett ännu mer organiserat och utökat samarbete med polis och räddningstjänst behövs. Vi bör ingå avtal med berörda myndigheter för att de aktivt ska delta i verksamheten vissa dagar/kvällar för att bygga upp en relation till ungdomarna och informera dem om sitt arbete. Det ska vara naturligt för ungdomarna att ha en bra relation med polisen. Poliser och annan ”blåljusverksamhet” ska ses som de samhällsbärare de är och inte som ”inkräktare”, eller ”motståndare”. Sådan attitydförändring kan bara komma till stånd om möten sker naturligt på de arenor där ungdomar befinner sig och återkommande.

I den av kommunen beställda rapporten ” Fritidsgårdar och jämställdhet 2010” framgick det att framför allt ungdomar i den norra kommundelen ansåg att man kunde ”kaosa för att få mer pengar”. Detta synsätt gav resultat när ungdomar från Alby ”ockuperade” kommunalhuset i 7-8 timmar i april 2014. Resultatet blev en ny, ev. tillfällig fritidsgård.

Vår strävan är även att andra aktörer än den egna regin bedriver verksamhet. Det ska inte heller på förhand vara vikt för aktörer med nära koppling till arbetarrörelsen som verkar vara fallet idag. Det behöver inte enbart vara priset som ska styra i sådana upphandlingar eller avtal, lika viktigt är totalintrycket och den kvalitet som erbjuds.

För att de som driver fritidsgårdsverksamhet ska avtal skrivas på mer än ett år för att aktören ska kunna planera och våga göra investeringar i verksamheten, satsa på utbildning/fortbildning av personal etc.