Kommunens delårsrapport

Det är bekymmersamt att balanskravsresultatet inte ser ut att uppnås. Räknar man bort försäljningen av Samariten ser vi ut att gå mot ett minusresultat. Med SKL:s prognoser i åtanke för åren 2018-2019, där kommunerna i genomsnitt förutspås behöva höja kommunalskatten med 1,82 kr ser det ännu värre ut.

Vi är vidare av uppfattningen att nämnderna ska hämta hem de prognostiserade underskotten. Vi menar att det alltid finns en effektiviseringspotential i stora organisationer.

Sammantaget är delar av delårsrapporten mindre trevlig läsning. Tre nämnder prognostiserar tillsammans ett underskott. Men vi tror att även fler nämnder, som vård- och omsorgsnämnden, inte heller kommer att klara sina budgetmål. Visst kan man till en del hävda oförutsedda händelser, eller att det i vissa fall ”inte är så stora” avvikelser utifrån nämndernas totalomslutning. Vi köper dock inte det som förklaringsmodell. Det är för stora minusposter för ofta.

Nämnderna och förvaltningarna måste ha en bättre budgetuppföljning! Det ska oftare och tätare ske så att man hinner dra i handbromsen i vissa delar av verksamheten och vidta nödvändiga åtgärder – parera eller helst undvika begynnande underskott. KS behöver, i ett mycket tidigare skede, få prognoser att ta hänsyn till för att på så sätt kunna fatta beslut om eventuella tillskjutande av budgetmedel.

Det är illavarslande att se hur bristen på vissa yrkesgrupper har lett till en tuff konkurrenssituation i hela länet, till förfång för kommunen visavi rekryteringen av yrkesgrupper som ämneslärare, förskolelärare, socialsekreterare, viss vårdpersonal, planarkitekter och bygglovshandläggare. Här behövs det nytänkande och krafttag.

Vi vill även markera att vi inte står bakom följande beslutsatser:

5. Detta då vi inte anser att en konsthall i överhuvudtaget skall etableras i Fittja.
7. Vi är inte för en avveckling av Segersjö Vattenverk, tvärtom, i enlighet med vad vi anför i vår budget, så vill vi starta upp verket.
9. Vi ställer oss frågande till principen att låna pengar till oförutsedda investeringsutgifter. Detta bör en välskött kommun kunna klara inom befintlig budgetram.
17. Vi var emot att lägga så mycket skattepengar på fruktlös sponsring av orienteringstävlingen. Vi vill även lägga ner kommunens sponsring i dess nuvarande form. Vi menar på att kultur- och fritidsnämnden istället för skära ner motsvarande summa på ex. konsthallen, kreativa fonden, drömdeg eller annan icke-kärnverksamhet.

Utöver allt detta tillkommer ju markköpet av Stockholms Stad, en affär vi till delar fortsatt ifrågasätter. Vad kan kommunen räkna hem för intäkter på tomtmark som idag är bebyggd med småhus?

Totalt sett ser kommunens totala upplåning markant öka under året (med cirka en miljard kronor). Fortsätter den här utvecklingen, med miljonprogrammens upprustning och stora investeringar inom skolsektorn menar vi att läget ser allt mer bekymmersamt ut.