Kommunens årsredovisning 2017

Vi kan konstatera att kommunen ger ett stort överskott på 261 miljoner kronor. Räknat mot balanskravsresultatet är resultatet 134 miljoner kronor. Men, det finns likafullt problemområden vi vill belysa.

Botkyrka har inte fullgod kvalitet i välfärdens kärna; såsom omsorgen, skolan, socialtjänsten (som gör stort underskott, främst p.g.a. av flyktingrelaterade kostnader). Årsredovisningen vittnar om att kvaliteten inom skolan och äldreomsorgen inte är bra – i jämförelse med andra kommuner tillhör kommunen den sämsta fjärdedelen. I nämndhandlingar och i årsredovisningen kan vi läsa om hur gamla inte får platser på särskilt boende och om hur kommunens hemtjänst är näst sämst i landet. I t.ex. Fittja är det bara ca 50 % av pojkarna som uppnår gymnasiebehörighet. Samtidigt som kommunen gör stora överskott 2016 och 2017.

Kommunen har uppenbarligen ett för högt skatteuttag. Med tjugo års överskott borde kommunen ha ett lägre skatteuttag.

Majoriteten borde ha gjort betydligt mer för att motverka och förebygga social oro och organiserad kriminalitet. Endast 51 % anser att det är tryggt att leva i sin kommundel. Vi har noterat att majoriteten har aviserat en blygsam trygghetssatsning, men det behövs mer.

Vi anser inte att den styrande majoriteten gör tillräckligt stora satsningar på den offentliga miljön och grundläggande infrastruktur. Vi tänker på allt från underhåll av fastigheter/vattenledningar/vägar till gestaltning och skötsel av parker och gångstråk.

Den här typen av överskott är dessutom orättvisa mot frihetskommuner som t.ex. Täby, Danderyd och Solna, som år ut och år in håller kommuner som Botkyrka, Malmö och Södertälje flytande genom den kommunala skatteutjämningen.

Som ett räkneexempel motsvarade 25 öre skattesänkning ungefär 37 miljoner kronor inför 2018. Om vi skulle ha sänkt skatten redan inför 2017 skulle vi ändå ha gjort ett överskott med bibehållen nivå i välfärden; d.v.s. en skattesänkning hade inte påverkat kommuninvånarna negativt.

Vi är vidare bekymrade över att överskottet varierar (och även blir större än förväntat) väldigt mycket från år till år, även om man räknar bort vissa engångseffekter som historiskt har inträffat, som försäljningen av Samariten i år. Hur står det egentligen till med prognostiseringen i kommunen? Hur budgeterar man när vi ser sådana fluktuationer sett över tid – där kurvan går upp och ner?

Samtidigt som indikatorn för hälsa är låg jämfört med länet, så kan vi konstatera stora skillnader i förvärvsinkomst mellan kvinnor och män och skillnader mellan de olika kommundelarna. Förvärvsfrekvensen är fortsatt för låg.

Det är vidare anmärkningsvärt många i hela kommunen (46 %) som upplever en otrygghet där de bor och som inte heller kan tänka sig att rekommendera en vän att flytta till det egna bostadsområdet.

Det faktum att så lite som 34 % av Botkyrkabor över 65 år tycker det är tryggt att åldras i Botkyrka (en markant försämring) borde stämma till eftertanke.

Sjukfrånvaron är fortsatt alldeles för hög bland kommunens anställda, vilket är något som behövs tas på större allvar, genom att införa fler kontroller och mer uppföljning.

Vad gäller beroendet av externa skattemedel (i formen av bidrag) så svarar utjämningsbidragen (inklusive kommunal fastighetsavgift) för över 1,5 miljarder kronor. Botkyrka är fortsatt beroende av utjämningssystemen för att finansiera verksamheterna.

Skattekraften ligger idag på 86,9 % av rikssnittet, vilket är en liten ökning och i sig positiv. Men trenden sett över längre är tydlig och sjunkande – vid maktskiftet 1994/1995 kunde Botkyrka stoltsera med att ligga över rikssnittet (101 %). Sedan dess har vi sett skattekraften sjunka stadigt, med undantag för några få år. Majoriteten verkar inte på riktigt vilja vända på den utvecklingen.

Kommunen är, utifrån storlek, relativt sett lågt belånad i dagsläget. Detta, sett till investeringar och låneskuld, positiva år kommer dock följas av tuffare år då många och tunga investeringar behöver göras framöver, som kommer att innebära en kraftigt ökad upplåning. Inte minst inom skolsektorn.

Vad gäller de kommunala bolagen så är det blandade resultat i årsredovisningen. Genom gemensamt ansvartagande ser ekonomin för AB Botkyrkabyggen bättre ut än på länge. Vi behöver dock sälja ytterligare lägenheter de närmaste åren för att stärka ekonomin – samt producera nya hyresrätter. Vi är fortsatt tveksamma till kommunens engagemang i Kommuninvest.

Vad majoriteten däremot är försiktig med är att redogöra för hur prognoserna för framtiden ser ut. Botkyrkabyggen kommer gå igenom en tuff period de kommande tio åren med bl.a. en kraftigt ökad upplåning för att klara sina åtaganden.

Vi är tveksamma till det särskilda målet om att lyfta fram ”hälsa, miljö och kreativa näringar” som prioriterade branscher. Vi moderater har en positiv inställning till alla typer av företagande och inte bara de som passar in i den rödgröna visionen som ”upplevelsekommun”. Det är därför välkommet att den nya näringslivsstrategin ser ut att rätta till detta och stryker inriktningen mot kreativa näringar, hälsa och miljö.