Kommunens årsredovisning 2016

Det finns inte enbart positiva saker att ta med sig när vi kan konstatera att kommunen ger ett historiskt stort överskott på 281 miljoner kronor.

Botkyrka har inte fullgod kvalitet i välfärdens kärna; såsom omsorgen, skolan, socialen. Vi kan läsa om hur Margit inte får plats på ett särskilt boende och om hur kommunens hemtjänst är näst sämst i landet. Samtidigt som man gör den här typen av överskott. Det är inte värdigt.

Vi har uppenbarligen ett alldeles för högt skatteuttag. Med de senaste femton årens överskott i åtanke så kunde och borde kommunen sedan länge ha ett lägre skatteuttag.

Kommunen och majoriteten gör inte tillräckligt för att motverka och förebygga social oro och organiserad kriminalitet.

Ni gör inte tillräckligt stora satsningar på den offentliga miljön och grundläggande infrastruktur. Vi tänker på allt från underhåll av fastigheter/vattenledningar/vägar till gestaltning och skötsel av parker och gångstråk.

Till sist blir den här typen av överskott ett hån mot välskötta kommuner som Täby, Danderyd och Vellinge, som år ut och år in bär upp kommuner som Botkyrka, Malmö och Södertälje genom den kommunala skatteutjämningen.

Som ett räkneexempel motsvarar 25 öre skattesänkning ungefär 37 miljoner kronor. Om vi skulle sänka skatten en hel krona så skulle vi ändå göra 133 miljoner i överskott med bibehållen nivå i välfärden; d.v.s. en kraftig skattesänkning skulle inte påverka kommuninvånarna negativt.

Om man leker med tanken att man i ett första steg inför 2016 hade sänkt skatten med 50 öre (d.v.s. minskade överuttaget av kommunalskatt/straffbeskattning av medborgarna) så skulle resterande medel kunnat användas under 2016 för att kraftigt förbättra kvaliteten inom exempelvis äldreomsorgen, hemtjänsten, skolan, avhjälpa att våra socialsekreterare går på knäna, trygghetsarbete och uppgradering av det offentliga rummet.

Vi är vidare bekymrade över att överskottet varierar väldigt mycket från år till år, även om man räknar bort vissa engångseffekter som historiskt har inträffat, som exempelvis AFA-medel. Hur står det egentligen till med prognostiseringen i kommunen? Hur budgeterar man egentligen när vi ser sådana väldiga fluktuationer sett över tid – där kurvan går upp och ner?

Årsredovisningen vittnar även om att kvaliteten inom skolan och äldreomsorgen inte är tillräckligt bra – i jämförelse med andra kommuner tillhör kommunen den sämsta fjärdedelen.

Samtidigt som indikatorn för hälsa är låg jämfört med länet, så kan vi se stora skillnader i förvärvsinkomst mellan kvinnor och män och alltför stora skillnader mellan de olika kommundelarna. Förvärvsfrekvensen är fortsatt alldeles för låg. Alltför många av gymnasieeleverna fullföljer inte sin gymnasieutbildning.

Det är vidare anmärkningsvärt många i vissa kommundelar som upplever en otrygghet där och inte heller kan tänka sig att rekommendera en vän att flytta till det egna bostadsområdet.

Sjukfrånvaron är fortsatt alldeles för hög bland kommunens anställda, vilket är något som vi behöver ta på större allvar.

Vad gäller beroendet av skattemedel utifrån (i formen av bidrag) så svarar utjämningsbidragen (inklusive kommunal fastighetsavgift) för över 1,4 miljarder kronor. Botkyrka är alltså fortsatt mycket beroende av utjämningssystemen för att finansiera verksamheterna.

Skattekraften fortsätter att sjunka i kommunen och ligger på 86,3 % av rikssnittet. Trenden är tydlig och sjunkande – vid maktskiftet 1994 kunde Botkyrka stoltsera med att ligga över rikssnittet. Sedan dess har vi sett skattekraften sjunka stadigt, med undantag för något enstaka år. Majoriteten har inte, och verkar inte heller ha, för avsikt att vända på den utvecklingen.

Kommunen är, utifrån storlek, relativt sett lågt belånad i dagsläget – låneskulden uppgår till 2,325 miljarder kronor. Detta, sett till investeringar och låneskuld, positiva år kommer dock följas av tuffare år då många och tunga investeringar behöver göras framöver, som kommer att innebära en ökad upplåning. Inte minst inom skolsektorn.

Vad gäller de kommunala bolagen så är det blandade resultat i årsredovisningen. Genom gemensamt ansvarstagande ser ekonomin för AB Botkyrkabyggen bättre ut än på länge. Vi behöver dock sälja ytterligare lägenheter de närmaste åren för att stärka ekonomin – samt producera nya hyresrätter. Vi är fortsatt tveksamma till kommunens engagemang i Kommuninvest.

Vad majoriteten däremot är försiktig med är att redogöra för hur prognoserna för framtiden ser ut. Botkyrkabyggen kommer gå igenom en tuff period de kommande tio åren med bl.a. en kraftigt ökad upplåning för att klara sina åtaganden.

Vi är vidare bekymrade över att siffrorna kring upplevd diskriminering är fortsatt alldeles för höga, förra året var det 17 % mot 13 % år 2015.

Vi är vidare tveksamma till det särskilda målet om att lyfta fram ”hälsa, miljö och kreativa näringar” som prioriterade branscher. Vi moderater har en positiv inställning till alla typer av företagande och inte bara de som passar in i en rödgrön flaggskeppsprofil.