Kommunens årsredovisning 2014

Vi är bekymrade över att det ekonomiska överskottet för kommunen varierar väldigt mycket från år till år, även om man räknar bort vissa engångseffekter, som exempelvis AFA-medel. Hur står det egentligen till med prognostiseringen i kommunen? Hur budgeterar man egentligen när vi ser sådana väldiga fluktuationer sett över tid – där kurvan går som en jojo.

Årsredovisningen vittnar även om att kvaliteten inom skolan och äldreomsorgen inte är tillräckligt bra – i jämförelse med andra kommuner tillhör kommunen den sämsta fjärdedelen. Samtidigt som indikatorn för hälsa är låg jämfört med länet, så kan vi se stora skillnader i förvärvsinkomst mellan kvinnor och män och alltför stora skillnader mellan de olika kommundelarna. Antalet företag/arbetsställen minskar men förvärvsfrekvensen ökar något. Alltför många av gymnasieeleverna fullföljer inte sin gymnasieutbildning. Det är visserligen en liten förbättring från föregående år, men det finns mycket kvar att göra. Vad gäller beroendet av skattemedel utifrån (i formen av bidrag) så svarar utjämningsbidragen (inklusive kommunal fastighetsavgift) för drygt 1,4 miljarder. Botkyrka är alltså fortsatt mycket beroende av utjämningssystemen för att finansiera verksamheterna.

Skattekraften fortsätter att sjunka i kommunen och ligger på 86,5 % av rikssnittet. Trenden är tydlig och alltså inte bruten – vid maktskiftet 1994 kunde Botkyrka stoltsera med att ligga över rikssnittet. Sedan dess har vi sett skattekraften sjunka stadigt, med undantag för något enstaka år. Majoriteten har inte, och verkar inte heller ha, för avsikt att vända på den utvecklingen.

Kommunen är, utifrån storlek, relativt sett lågt belånad i dagsläget – låneskulden uppgår till 2,5 miljarder kronor. Detta, sett till investeringar och låneskuld, positiva år kommer dock följas av tuffare år då många investeringar behöver göras framöver, som kommer att innebära en ökad upplåning. Vad gäller de kommunala bolagen så är det blandade resultat i årsredovisningen. Genom gemensamt ansvartagande ser ekonomin för AB Botkyrkabyggen bättre ut än på länge. Vi behöver dock sälja ytterligare lägenheter de närmaste åren för att stärka ekonomin – samt producera nya hyresrätter.

Vad majoriteten däremot är försiktig med är att redogöra för hur prognoserna för framtiden ser ut. Botkyrkabyggen kommer gå igenom en tuff period de kommande tio åren med bl.a. en kraftigt ökad upplåning för att klara sina åtaganden.

Energibolagen kanske på papperet ser ut som välmående bolag just nu men framtiden ser inte lika ljus ut. För att tala klarspråk ser det mycket allvarligt ut i ett tioårsperspektiv med kraftigt sjunkande efterfrågan på den energi som bolagen producerar och distribuerar. Vi vill öppna upp möjligheten att få in fler ägare i energibolagen.

Vi är vidare bekymrade över att siffrorna kring upplevd diskriminering är fortsatt alldeles för höga, förra året var det 14 % mot 10 % år 2011. Vi vill att kommunen nu skyndsamt börjar omsätta den interkulturella strategin i praktisk handling, t.ex. genom utbildningsinsatser där vår lokala stiftelse och nationella kunskapsproducerande aktör, Mångkulturellt Centrum, kan och bör spela en viktig roll.

 

Jimmy Baker                       Kia Hjelte

Stina Lundgren                   Yngve RK Jönsson