Friskolor och kommunala skolor lyckas i utsatta områden med samma framgångsmetod – rätt ledarskap!

Socialdemokraterna försöker få debatten om skolan att handla om att vinster i välfärden bör stoppas. Den diskussionen leder fel då fokus alltid bör vara på hur vi ska få så många elever som möjligt att gå ut skolan med godkända betyg, skriver Willy Viitala (M), heltidspolitiker i Botkyrka.

Skolinspektionens historiska övertagande av kommunala Storvretskolan i Botkyrka kommun i början av 2019 blev ett lärande exempel på att man kan vända negativ utveckling på kortare tid än ett år och att det går att bedriva en bra skola i ett utsatt område om man fokuserar på rätt saker. Under Skolinspektionens arbete tillsatte den två rådgivare och kommunen två rektorer som tillämpade en disciplinär modell för att motverka bl.a. kränkande behandlingar och för att skapa studiero. Man vände den negativa utvecklingen på ca nio månader och detta visar hur avgörande ledarskapet äreftersom det präglar skolans kultur och miljö. Detta hadeBotkyrka kommun och skolans ledning tidigare misslyckatsmed under alla år.

Vidare indikerar detta att en bra skola är oberoende av sin driftform – kommunal eller friskola. De viktigaste faktorerna är ett bra ledarskap och metoder som skapar studiero och trygghet. Fokus på att ledarskapet och studiero är friskolornas framgångsmetod även i utsatta områden.

Skolforskaren Heller-Sahlgren understryker vikten av ledarskapet och studiero som förutsättning för de barn som presterar högst i sin senaste forskning Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat. Han kommer fram till att friskoleelever på externt rättade prov (PISA) presterar 10-13 poäng bättre än elever i kommunala skolor, justerat för bakgrundsvariabler.

Det är en majoritet av föräldrarna och deras barn som väljerfriskolor och det gör dem av egen fri vilja. Att friskolorna genererar vinst påverkar inte eleverna negativt utan tvärtom lyckas friskoleleverna i en högre utsträckning. Mot den bakgrunden behöver främst Socialdemokraterna fokusera på det som är viktigast och det är att barnen lyckas i skolan och ilivet – inte om skolan gör vinst!

I kommuner som Botkyrka finns det en negativ sida med det fria skolvalet och det är att en majoritet av eleverna väljer bort de kommunala alternativen. De elever som blir kvar är oftare de med tuffare socioekonomisk bakgrund och med föräldrar med lägre utbildningsbakgrund och sämre eller ingakunskaper i det svenska språket. Trots landets högsta löner har Botkyrka allt svårare att locka tillräckligt många behöriga lärare. Skolor med tuffa rykten avskräcker både elever och lärare – det är därför ledarskapet och tryggheten måste adresseras ännu mer.

Oseriösa skolaktörer måste enklare kunna stängas eller tas över – men det gäller såväl friskolor som Römosseskolan i Malmö som kommunala skolor som misslyckas år efter år.

Valfriheten att välja skola är en framgång, framför allt för den enskilde eleven. Den får inte inskränkas på ideologiska grunder! Det är snarare kommunerna som behöver lära sig och ta till sig av det som friskolorna gör mycket bättre, för att alla elever, oavsett skola, förtjänar att få ännu bättre förutsättningar för att lyckas.