Bör man inte veta varför man röstar på ett politiskt parti?

I Södra Sidan 12/2-2011 (något reviderad här):

Moderaterna i Botkyrka har nyligen presenterat sin lokala valanalys för sina medlemmar och för media. Något som blev väldigt tydligt i den var det faktum att kommunen i valet 2010, rent politiskt, är delat i norr och söder. Norra Botkyrka domineras av ett stort väljarstöd för de rödgröna och i Södra Botkyrka är det tvärtom, vilket är en trend som stärkts i flera val. I Södra Botkyrka har oppositionen ett stöd hos närmare 60 % av befolkningen. I norr har de rödgröna ett stöd på drygt 70 %.

När vi tittade på personröstningsmönstren finns det tydliga tecken på att etnicitet och religionstillhörighet kan ha spelat en större roll än den faktiska sakpolitiken. I den norra valkretsen är samtliga (nio av nio) av dem som kryssats in av syrianskt, turkiskt eller kurdiskt ursprung, vilket inte avspeglar befolkningssammansättningen. I den södra valkretsen har åtta av nio personkryssade inte rötter i andra länder. I valet 2006 fick S, KD och M många personkryss från t.ex. den syrianska gruppen. Dessa minskade 2010 och gick i vissa distrikt till främst andra partier. Frågor som troligen spelat in i detta är den s.k. Seyfo-frågan (frågan om folkmord år 1917) och uppförandet av ett monument för detta i kommunen. Beroende på var partierna har stått i frågorna, som egentligen inte bör ha med sakpolitik år 2010 att göra, så har väljarströmmarna gått i nya riktningar.

Det är helt enkelt en tydlig trend att det i vissa delar av kommunen blir allt mindre viktigt vad partierna driver för sakpolitiska frågor och vilken ideologi och långsiktiga visioner partierna har. Det primära verkar istället vara vilken etnisk bakgrund företrädarna har eller vilken religiös grupp de tillhör. Vi har flertalet medlemmar som har vittnat om hur t.ex. en biskop, präst eller imam inför valet förordat vissa kandidater. Eller hur vissa föreningar får bygglov eller utökat föreningsstöd. Det finns säkert en del som tycker att det inte är ett problem. Jag menar däremot att det faktiskt är ett hot mot demokratin, att man går och röstar efter etnicitet och/eller religionstillhörighet snarare än efter faktisk sakpolitik, oavsett vilket parti man väljer.

Enligt en av de mest accepterade demokratidefinitionerna, statsvetaren Robert A. Dahls sju (även fem referereras flitigt) kriterier, är det kriteriet upplyst förståelse som enligt min mening kanske inte blivit uppfyllt i valet. Detta kriterium innebär att medborgarna måste ha tillräckliga och jämlika möjligheter att upptäcka och bekräfta vilket val som bäst skulle tjäna deras eget intresse. Borde inte t.ex. frågor som skolan, vården och samhällsbyggnad vara viktigare än kandidater från t.ex. ”rätt” land, rätt samfund, eller aktiva i partier som lovat störst föreningsstöd, rätt monument eller störst lokaler?

Jimmy Baker (M)
Biträdande gruppledare