Årsredovisning 2013 för Botkyrka

Det är givetvis positivt att det ekonomiska resultatet uppgick till 193,8 miljoner kronor för 2013. Det är ett mycket bättre resultat än budgeterat, 164 miljoner kronor, men utgörs samtidigt av stora engångsposter, bl.a. 60 miljoner kronor i återbetalda premier från AFA försäkring AB rörande tidigare inbetalda avtalsförsäkringar. Det faktum att nämnderna redovisar ett överskott på 64 miljoner kronor är inte enbart positivt då vi hade kunnat bedriva verksamhet – eller haft en lägre skattesats för de medlen istället. Eller som det står på s. 33;

”Prognossäkerheten måste förbättras väsentligt och avvikelserna i förhållande till budget minska”.

Årsredovisningen vittnar även om att kvaliteten inom skolan och äldreomsorgen inte är bra – i jämförelse med andra kommuner tillhör kommunen den sämsta fjärdedelen. Samtidigt som indikatorn för hälsa är låg jämfört med länet, så kan vi se stora skillnader i förvärvsinkomst mellan kvinnor och män och alltför stora skillnader mellan de olika kommundelarna. Antalet företag/arbetsställen minskar men förvärvsfrekvensen ökar något. Alltför många, 65 % av gymnasieeleverna, fullföljer inte sin gymnasieutbildning. Det är visserligen en liten förbättring från föregående år, men det finns mycket kvar att göra.

Vad gäller beroendet av skattemedel utifrån (i formen av bidrag) så svarar utjämningsbidragen (inklusive kommunal fastighetsavgift) för drygt 1,4 miljarder kronor och motsvarar nu 27 % av kommunens intäkter. Botkyrka är alltså fortsatt mycket beroende av utjämningssystemen för att finansiera verksamheterna.

Skattekraften fortsätter att sjunka i kommunen och ligger på 87,1 % av rikssnittet. Trenden är tydlig och alltså inte bruten – vid maktskiftet 1994 kunde Botkyrka stoltsera med att ligga över rikssnittet. Sedan dess har vi sett skattekraften sjunka stadigt, med undantag för något enstaka år. Förslaget till nytt utjämningssystem kommer innebära minskade ”intäkter” för Botkyrka de kommande åren, vilket vänstermajoriteten naturligtvis ser som ett problem. Vi ser det som en möjlighet för kommunen att koncentrera sina resurser till kärnuppgifterna.

Nettoinvesteringarna omfattade 482 miljoner kronor för 2013 och självfinansieringsgraden var 85 procent, den kommunala upplåningen ökade därmed med 137 miljoner kronor. Kommunen är, utifrån storlek, relativt sett lågt belånad i dagsläget – låneskulden uppgår till 2,4 miljarder kronor. Detta mycket tack vare försäljningen av allmännyttiga lägenheter på Albyberget. Detta, sett till investeringar och låneskuld, positiva år kommer dock följas av tuffare år då många investeringar behöver göras framöver, som kommer att innebära en ökad upplåning. Eller som det står i framåtblicken, på s. 37;

”Kommande år är investeringstrycket så stort att det kommer att bli mycket svårt att undvika en betydande ökning av kommunens upplåning, särskilt mot bakgrund av att de ekonomiska förutsättningarna för starka resultat ser betydligt sämre ut de närmaste åren.”

Vad gäller de kommunala bolagen så är det blandade resultat i årsredovisningen. Genom gemensamt ansvartagande ser ekonomin för AB Botkyrkabyggen bättre ut än på länge. Vi behöver dock sälja ytterligare lägenheter de närmaste åren för att stärka ekonomin – samt producera nya hyresrätter. För Upplev Botkyrka AB:s del så beror det svagare resultatet på bl.a. hyreskostnader som rör Salmerska Huset och intäktsbortfall kopplade till Hågelbyparken. Vi menar på att bolaget skulle fungera bättre och kunna operera snabbare utan en så tydlig koppling till den kommunala organisationen.

Vad majoriteten däremot är försiktig med är att redogöra för hur prognoserna för framtiden ser ut. Botkyrkabyggen kommer gå igenom en tuff period de kommande tio åren med bl.a. en kraftigt ökad upplåning för att klara sina åtaganden.

Energibolagen kanske på papperet ser ut som välmående bolag just nu men framtiden ser inte lika ljus ut. För att tala klarspråk ser det mycket allvarligt ut i ett tioårsperspektiv med kraftigt sjunkande efterfrågan på den energi som bolagen producerar och distribuerar. Vi vill öppna upp möjligheten att få in fler ägare i energibolagen.

Vi är vidare bekymrade över att siffrorna kring upplevd diskriminering går åt fel håll, förra året 15 % mot 10 % år 2011. Vi vill att kommunen nu skyndsamt börjar omsätta den interkulturella strategin i praktisk handling, t.ex. genom utbildningsinsatser där vår lokala stiftelse, Mångkulturellt Centrum, kan spela en viktig roll.

Majoriteten lyfter särskilt fram att företandet kring KKN inte tycks blomstra som man skulle vilja önska. Vår inställning till företagande är att det är positivt oavsett vilket företag som vill etablera sig i kommunen. Vi ska inte säja nej till några företag som inte ”passar in i profilen”. Ifråga om KKN så måste företagandet inom den branschen växa fram organiskt, finns det en marknadsefterfrågan för de produkter som KKN-företagen vill tillhandahålla så kommer företagen att gå bra, växa och fler kommer att etableras.

I ärendet finns det ett förslag om att avsätta ytterligare 1,8 miljoner kronor till den kompetensfond som syftar till att fortbilda kommunal personal. Detta är bra av flera skäl, dels för att kommunen som arbetsgivare bättre tar sitt ansvar som arbetsgivare och dels för att medborgarna skall kunna räkna med en bättre kvalitet i verksamheterna, framförallt inom välfärdens kärna där den största delen av fondens medel läggs.

Jimmy Baker
Yngve RK Jönsson
Stina Lundgren