Krisledningsnämnden tas inte på allvar

Interpellation ställd till Ebba Östlin (S)

Den 25 oktober 2018 tillträdde den nya krisledningsnämnden för mandatperioden här i Botkyrka och snart har åtta månader passerat, utan att vi ens haft ett första möte.

Både Moderaterna och Tullingepartiet har sedan i vintras vid flertalet gånger frågan Kommunstyrelsens ordförande när ska vi ska ha vårt första sammanträde samt introduktion då vi är många av oss är nya i nämnden, och svaret har blivit att vi kommer att ses under våren. Nu har sommaren kommit och snart drar semesterledigheten igång, och vi har ännu inte fått någon kallelse.

Som sagt nu står sommaren i full blom och om man bara tittar bakåt ett år så kan vi helt klart minnas de stora skogsbränder som härjade runt i hela landet, även om vi i Botkyrka var relativt förskonade. Det som troligen drabbade oss mest var den vattenbrist som uppstod i samband med den värmen och torkan vi hade. Båda dessa har en stor inverkan på våra samhällsviktiga funktioner, och påverkar Botkyrkaborna i stort. Det för även en hög risk för de jordbruk som verkar i och för vår kommun.

I mars i år utförde PWC en granskning av Botkyrka kommuns krisberedskap, och i inledningen av revisionen kan vi läsa:

I den nationella säkerhetsstrategin från 2017 identifierar regeringen ett antal nationella intressen för vårt lands säkerhet. I strategin föreslås att dessa intressen ska vara vägledande för både synen på vår säkerhet och för det bredare säkerhetsarbetet, två av dessa är:

● Att tillgodose invånarnas trygghet, säkerhet och hälsa samt
● att säkra försörjning och skydd av samhällsviktiga funktioner.

Kommunens arbete och ansvar har stor påverkan på hur väl landet kan leva upp till dessa intressen, därför är det av stor vikt att varje kommun planerar och säkerställer att detta fungerar, även vid en allvarlig händelse i samhället. Kommunerna har således en mycket viktig roll i samhällets krisberedskap. Kommunernas driver många verksamheter som måste fungera även under kriser: äldreomsorg, vattenförsörjning, fjärrvärme, räddningstjänst och skola till exempel. För att klara detta måste kommunerna förbereda sig och öva, till exempel för hur viktig verksamhet ska klaras vid större elavbrott eller på vilket sätt skolor ska utrymmas om det sker ett utsläpp av farliga kemikalier. Detta gör att kommunen behöver ha en fungerande krisorganisation som även inbegriper förvaltningar och bolag. På så vis skapas robusthet och motståndskraft. En viktig grund för kommunernas krisberedskap är de uppgifter som framgår av lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Kommunerna har både ett verksamhetsansvar och ett geografiskt områdesansvar. Lagen syftar till att kommuner skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun.

Enligt lagen skall kommunen analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa inom kommunen och hur de kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Vidare skall det även finnas en krisledningsnämnd i varje kommun för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Kommunens arbete med krisberedskap omfattar mer än arbetet med uppgifterna i LEH. För att fullgöra åtagandena enligt LEH och annan lagstiftning, till exempel socialtjänstlagen och lagen om skydd mot olyckor, förutsätts att kommunen kontinuerligt bedriver ett grundläggande arbete med krisberedskap.

När vi läst ovan text kan vi snabbt förstå att vi i Botkyrka kommun inte lever upp till förpliktelser. PWC ger även en skarp kritik för hur krisledningsnämnden fungerar idag. Man kan vidare bl.a. läsa i revisionen att:

Det framkommer vid intervjuer att Botkyrka kommun upplevs ha en låg krismedvetenhet där strategi inte har den plats som krävs för att förbättra krisberedskapen. Krisberedskap upplevs inte ses ur ett bredare, kommunövergripande perspektiv, dessutom upplevs det inte vara en levande fråga i kommunen. Däremot uttrycks att det operativa arbetet vid kriser fungerar bra och den centrala organisationen är samspelt när det kommer till att hantera uppkomna kriser. Det poängteras dock vid intervjuer att det finns brister i strukturellt arbete och att samordningen mellan förvaltningar saknas.

Vid intervju delges information att KLN inte har haft något sammanträde innevarande mandatperiod. Reglemente saknas som tidigare nämnt för krisledningsnämnd och det har inte givits någon instruktion eller delgetts information till ledamöter angående deras uppdrag. Det planeras dock att ordna ett utbildningstillfälle under våren.

Vi är nu bekymrade över om den styrande majoriteten inte tar denna nämnd på allvar?

Med anledning av ovanstående vill jag fråga Kommunstyrelsens ordförande:
1. Tar kommunstyrelsens ordförande inte krisledningsnämnden på allvar?

2. Finns det någon plan för hur krisledningsnämnden ska fungera i kommunen?

3. Finns någon introduktion inplanerad för den nya krisledningsnämnden?

Stina Lundgren (M)