Kommunens årsredovisning 2018

Vi kan konstatera att kommunen ger ett överskott på 52,7 miljoner kronor. Räknat mot balanskravsresultatet är resultatet 55 miljoner kronor. Det skulle utan vidare kunna inrymma den moderata skattesänkningen på 25 öre vi gick till val på i höstas.

Botkyrka har inte fullgod kvalitet i välfärdens kärna, gällande ex. omsorgen, skolan och socialtjänsten. Årsredovisningen vittnar om att kvaliteten inom skolan och äldreomsorgen inte är bra – i jämförelse med andra kommuner tillhör kommunen den sämsta fjärdedelen. I nämndhandlingar och i årsredovisningen kan vi läsa om hur gamla inte får platser på särskilt boende och om hur kommunens omsorgsverksamheter tillhör de sämst rankade i landet.

I vissa skolor är det år efter år runt 50 % av eleverna som uppnår gymnasiebehörighet. Vi ser stora skillnader i lärarbehörighet och resultat mellan skolor och inte minst kommundelar. Klarar Botkyrka verkligen av att upprätthålla en likvärdig utbildning för alla elever?

Kommunen har uppenbarligen ett för högt skatteuttag. Med tjugo års överskott borde kommunen kunna ha haft ett lägre skatteuttag.

Majoriteten borde ha gjort betydligt mer för att motverka och förebygga social oro och organiserad kriminalitet. Endast 61 % anser att det är tryggt att leva i sin kommundel. Det är en tydlig ökning från förra årets 51 %, vilket förstås är positivt.

Men vi behöver göra mer kring tryggheten! En sådan åtgärd är dock inte att vilja hemlighålla polisens listor på särskilt utsatta områden, som KSO gick ut med i SVT häromveckan. Vi välkomnar att i alla fall polisen inte har för avsikt att medverka till mörkläggningsivern.

Vi anser inte att den styrande majoriteten gör tillräckligt stora satsningar på den offentliga miljön och grundläggande infrastruktur. Vi tänker på allt från underhåll av fastigheter/vattenledningar/vägar till gestaltning och skötsel av parker och gångstråk.

Vad gäller beroendet av externa skattemedel (i formen av bidrag) så svarar utjämningsbidragen (inklusive kommunal fastighetsavgift) för 1,59 miljarder kronor. Botkyrka är fortsatt helt beroende av utjämningssystemen för att finansiera verksamheterna.

Skattekraftstrenden sett över längre är tydlig och sjunkande – vid maktskiftet 1994/1995 kunde Botkyrka stoltsera med att ligga över rikssnittet (101 %). Sedan dess har vi sett skattekraften sjunka stadigt, med undantag för några få år. Majoriteten verkar inte på riktigt vilja eller kunna vända på den utvecklingen.